det här med gåshud,



Det här är inte den musik jag normalt sett lyssnar på, men den är helt enkelt för bra för att missa. Jag får fan gåshud när jag hör den. Covers brukar ju vara lite sådär, speciellt när det är en så bra låt från början, men den här är helt jävla makalös. Lyssna och njut!

Jag hade enorma problem med att publicera det här inlägget, så om det dyker om en väldans massa likadana inlägg - då vet ni vad det beror på.

Friiischk.

Hela helgen har gått åt till någon form av väldigt rastlös förkylningsyra. Jag har knappt rest mig ur sängen på två dagar. Kul. Jättekul. Men, hur tråkigt det än har varit så gav det en ganska skön effekt - jag kan nämligen andas hjälpligt ur båda (!!) näsborrarna nu. Hallelulja.



En ganska oseriös sak. Den är gjord med blyerts och akvarell. Den tog inte någon längre stund att göra, och den är definitivt inget mästerverk, men det är i alla fall bättre än ett helvitt pappersark. Jag blir så fruktansvärt ynklig när jag är sjuk. Allt blir så himla jobbigt, tråkigt och meningslöst and that's why det är lite dött på skapandefronten just nu. Sorry för det! Men, låten här nedanför gör allt så väldigt mycket roligare. Den har gått på repeat i stort sett hela helgen och jisses vad bra den är!


På repeat



Det här är nog det finaste jag lyssnar på just nu. Vänta bara tills 2:15, jag får gåshud varje gång jag hör det.

Färg& musik, sommar& kyla.


Jag har, för omväxlings skull, bestämt mig för att inte stressa fram den här. Fokus ligger på detaljrikedom och uttryck. Det blir bara fel om man gör någonting bara för att man känner att man måste. Så, den här gången tänker jag inte pressa mig själv till att bli färdig så fort som möjligt.


Förresten. Himla bra låt, det här. Melodin är sanslöst vacker!



Update: Sorry, glömde säga vad låten heter. Det är i alla fall Hästpojken med Gitarrer&bas, trummor& hat.


Gossip

Det här är en utav mina absoluta favoritlåtar. Jag älskar Beth Dittos röst. Om ni gillar låten så tycker jag att ni ska kolla upp deras album Standing In The Way Of Control. Det är helt otroligt bra.





Förlåt för att det blev så himla sent med uppdateringen. Jag håller på att göra en How To och jag tappade bort tiden. Men, nu är den snart klar så ni kommer att få se den imorgon.


Nu ska jag fortsätta med How To:n.


Huvudvärk del2.

Huvudet är fortfarande tungt och saggigt och ögonen är fortfarande skrämmande ljuskänsliga. Huvudvärken är dock bättre än igår, och idag har jag inte gömt mig under en filt. Idag har jag istället hjälpt min farfar att flytta. Det är läskigt hur mycket saker man hinner samla på sig under en livstid. Läskigt och fascinerande.

Trots busy-wusy dag så har jag hunnit teckna lite smått. Vad det blir är osett ännu, men jag tror att jag kommer att kunna visa er det imorgon.

Om ni vill så kan ni lyssna på denna. Jag fick ett tips som sade att denna skulle vara grym. Jag vet inte med er, men jag tycker att videon är awesome!



Förresten. Solen skiner fortfarande hos mig. Har det hunnit bli mörkt hos er ännu?


En ursäkt

Förlåt för den hemskt dåliga uppdateringen. Tro mig, jag har magont och otroligt dåligt samvete. Jag lovar att det ska bli bättre och att det snart ska finnas något nytt att titta på i konstväg.

Bur-projektet är i alla fall avslutat.
Finally, utbrast jag inte när den var klar men det var himla skönt. Mindre trevligt var det att bära upp åbäket till övervåningen. Minst trevligt av allt var det när vi insåg att, fan, den går inte in genom dörren. Så nu står lillspöket ute i hallen. Men hon har åtminstone ett stort och rymligt hus att springa runt och hoppa i.

Imorgon funderar jag på att måla den. Kanske. Om tid finns.

Tills vidare kan ni lyssna på denna.




.

Musiktemat är glödhett.





Musik

Hur glada är vi över Donkeyboys album Caught In A Life? Jag hade visserligen väldigt höga förhoppningar, men jag tycker faktiskt att de är långväga överträffade. Förhoppningarna alltså. Sedan så kan vi ju passa på att pusha lite extra för Yes Giantess, som inte finns på Spotify. Ännu. Personligen tror (hoppas) jag att det är en tidsfråga.




Jag skulle vilja påstå att de kommer att bli större än både MGMT och Passion Pit tillsammans. Om jag inte missminner mig så är låten producerad av Passion Pit's alldeles egna Ayad Al-Adhamy. Men, jag är inte så insatt. Bra är det i alla fall.



 


Please don't say we're done, when i'm not finished, i can give you so much more.

Tänk dig att någon borrar in sin hand i ditt bröst. Tänk dig sedan att samma hand kramar och smeker ditt hjärta på ett sätt som både är ofattligt smärtsamt men oerhört fantastiskt skönt på samma gång. Så känns det när jag lyssnar på den här låten. Det värker i hjärtat av oinfriade löften, löften som lovats i det tysta. Löften om evig samhörighet och en vetskap om att det är löften som aldrig kommer att hållas. It makes no sense, jag vet. Det är hjärtesorg och svek, men samtidigt så fruktansvärt vackert. Det är lika kallt och rått som en mörk januaridag, men ändå varmt och tryggt. Det är fel och rätt, svart och vitt. Det är alla känslor som finns i hela världen, på en och samma gång, som rusar genom kroppen. Det är överväldigande och sorgligt. Det är kärlek och det är brustna hjärtan. Det är en spricka i någonting som man varken kan se eller ta på. Det är fantasi. Det är min fantasi. Det är det jag alltid velat ha, men aldrig kommer att få. Det är min egen ryggradslösa feghet. Det är livet och besvikelserna, det är det onåbara fantastiska. Det är allt. Allt som någonsin är värt att kämpa för. Det är du.




Den här låten har varit med mig dag och natt sedan i somras. Den är ett minne. Den är det vackraste jag vet. Den är mitt liv. Jag kom ihåg när jag hörde den första gången. Jag hade fått ett sms där det stod att "fan, frida, du måste lyssna på den här låten". Jag hade självklart höga förhoppningar, som det alltid är med musiksms (de sms:en jag tycker allra bäst om). Jag låg i min säng, letade upp den på spotify och de första 10 sekunderna av låten fick mitt hjärta att slå volter. Det var musikmagi. Den magi som får hjärtat att stanna, för att sedan börja slå itakt med musiken. Jag började hyperventilera, jag kunde inte andas. Den var fullkomlig i all sin enkelhet. Det finns låtar som betyder något, det finns låtar som man har minnen till och så finns det musik som förändrar ens liv. Den här låten är allt på en och samma gång.



I don't want love so I kill all my friends, I don't want love to make me happy again, I don't want love even if it's all that remains.

Det vore en lögn att säga att jag är outhärdligt uttråkad ..
Or would it?

Har tappat all känsla för tid. Tid är numera ett nödvändigt ont som jag absolut inte förstår. Jag menar, vad är det för spån som bestämt att man måste sova på natten och jobba på dagen? Det måste vara någon mörkrädd stackare som kommit på de här dumheterna.
Hur fruktansvärt dum tror ni att jag känner mig, som peakar någon gång mellan ett och fyra. På natten. Silly me som trodde att den dygnsrytmen skulle gå hem i ett parförhållande. Här sitter jag. Klarvaken. Ensam, men ändå inte. Konstig känsla.

Det borde finnas en lost and found-låda för personligheter. Om man tappar sin så kanske någon lägger den i lådan, och om den inte finns där kanske man kan plocka upp någon fin som man tycker om. Då blir man en ny människa. En hel människa. En frisk och kry och väldigt normal människa. Om man har en personlighet.

Nu känner jag att peaken kommer. Dags att återgå till whatever jag höll på med.








Eine kleine nachtmusik




Fredag

 Den norska stoltheten Donkeyboy består av fem stycken magiska musiker. Utan att bli alltför sentimental och tårögd så kan jag bara säga som så att detta är det bästa norge någonsin lyckats knåpa fram, enligt min mening i alla fall. Har alltid haft starka aversioner gentemot Norge, och de har sannerligen vuxit sig starkare de senaste två månaderna. Bandets hemsida hittar ni i alla fall här. Jag hoppas att de flesta har hört låten som släpptes i mars, Ambitions, men om ni är p3-fanatiker så går ni säkert och nynnar på den.




Den första låten heter Broke My Eyes, och jag tycker att den är störtskön. Den andra låten är Ambitions, och om ni inte älskar den videon så är det något fel på er. Så det så.

RSS 2.0