Önskelista del1,

Jag är ingen, och har aldrig varit en, julmänniska. Det känns så himla fel med all mat och alla presenter och allt överflöd när det finns andra människor som lider. Sedan är jag nog inte den trevligaste att fira jul med heller, eftersom jag gärna påpekar hur snett och felfördelat det är. Men! I år ska jag faktiskt anstränga mig. Jag har en väldigt lång lista med saker som jag, personligen, måste jobba på - att sluta vara så pessimistisk är en utav dem.

Gjord med pigmentliners.

Så. Det här är första punkten på min önskelista. Själva listan är inte så jättelång, och det kan hända att den upprepar sig en aning (om inte annat så kan man se en neonröd tråd i den). Jag vill ha en katt. Helst av allt en Bengal, men en Ragdoll går också bra. Jag har haft djur i hela mitt liv, och det är så tomt utan dem. Katter är fantastiska, och skulle tomten (eller storken) ge mig en sådan - då skulle jag vara världens lyckligaste julfirare i flera år framöver.

Kanske borde tillägga att själva grejen med den här listan inte är sakerna, utan illustrationerna. En tecknad önskelista kan ju faktiskt vara roligare än en skriftlig, både att läsa och att göra. Det kommer ett par illustrationer till, så håll till godo och ta hand om varandra!

Panda

Gjord med pigmentliners och akvarell.

Den här pandan illustrerar ganska väl hur jag känner mig. Den är inte mycket att komma med, men den är bättre än ingenting. Och ingenting är, at the moment, sjukt lockande. Den hosta som så våldsamt och brutalt attackerat mig just nu är ren och skär tortyr. Det här med att sova känns som en avlägsen dröm, och utan att gå in på alltför äckliga detaljer så kan jag berätta (mest för att jag låtsas-tycker synd om mig själv) att den mat jag får i mig ganska hastigt hostas upp igen. Sådärja. Färdiggnällt.

Jag har ett par illustrationer på gång. Det blir så tomt här om jag bara lägger upp blyertsteckningar och tavlor. Så, det kommer att dyka upp fler bläckiga djur och människor. Bara så att ni vet.

Hoppas att ni har det bra, att ni är rädda om varandra och att ni inte blåser bort!

Det här med oerhört tunga känslor,


Gjord med pigmentliners i olika storlekar. Bakgrunden är färglagd i Photoshop.

De senaste månaderna har varit fruktansvärda och jättejobbiga på väldigt många olika sätt. Det har hänt så mycket som har varit så svårt att bearbeta och att försöka hantera alla känslor har visat sig vara närapå omöjligt, och jag har väl inte riktigt landat i alltihopa ännu. Det brukar pratas om känslomässiga berg-och-dalbanor, och hur uttjatat det begreppet än må vara så känns det som om jag har fått frikort till just en sådan. Just nu tror jag att jag har kommit till den punkt i allt detta kaos då jag bekantat mig så pass väl med alla tråkigheter att de blivit någon form av norm.

Den konstigaste (eller mest förfärliga) känslan måste vara den när man tror att man landat stadigt, bara för att upptäcka att marken helt plötsligt försvinner under fötterna igen. Det blir så fasligt svårt att hitta någon balans. Det känns lite som att dansa på ett golv som är täckt av ett centimetertjockt lager såpa. Inte helt lätt.

För två veckor sedan rycktes en nära vän till familjen bort. Jag har inte riktigt förstått det ännu, och det känns fortfarande väldigt konstigt och tomt och knäppt att någon som man har minnen med så obarmhärtigt försvinner. Utan förvarning. Det är så skoningslöst. Så grymt. Det har försvunnit många människor i mitt liv, men det kommer aldrig någonsin att bli en känsla jag kommer att kunna vänja mig vid.

Jag befinner mig hundra mil hemifrån och jag har så mycket hemlängtan att jag får ont i magen. Jag är trött och gnällig och utled på att aldrig någonsin kunna slappna av. Att ständigt gå och vänta på att någonting ska hända är inget sätt att leva, men jag är hellre förberedd än naiv.

Så här bra är det just nu, och jag ber å ödmjukast om ursäkt om det här är gnälligt eller tråkigt eller alldeles för deppigt. Jag hade lovat mig själv att det här skulle vara ett happy place, men jag brukar inte dela med mig utav sådana här saker alltför ofta. Jag ville bara att ni skulle veta varför jag inte är i mitt esse just nu. Inspirationen finns där, och visst målar och tecknar jag - kanske till och med mer än förut - men det blir inte mer än påbörjade projekt. När energin kommer tillbaka ska jag avsluta allt jag påbörjat. Till dess får ni antagligen nöja er med sporadiska illustrationer.


Om ni vill påskynda den inre resa jag uppenbarligen befinner mig på, så får ni hemskt gärna komma med fina musiktips. Jag kan börja:
Bon Iver & James Blake - Fall Creek Boys Choir


Bara en liten sak.

Gjord med pigmentliners.

Har inte jättemycket att visa upp just nu, så jag gjorde något snabbt så att det inte skulle eka tomt här. Håller på med en ganska massiv vägg-piece som tar en väldans massa tid (för att jag börjat om ett par gånger). Det är en jobbgrej och en sådan där lite knasig grej och en sådan där cool grej som har med musik och kreativitet att göra. Ni får såklart se den när den är klar. Jag har satt en egen deadline som går ut på söndag, så jag kommer att spendera helgen at work och jag kommer att ha så roligt. På riktigt, alltså.

Och förresten - wow. Wow och tack! Tack för alla superfina kommentarer. Jag hade ingen aning om att Chuck låg uppe på förstasidan, och jag är deeply humbled över alla era hemskt, hemskt fina ord. Tusen, tusen tack!

Hoppas att ni mår bra, och att ni kramar varandra lite extra mycket nu när sommaren börjar ta slut!

Old friend why are you so shy. It ain't like you to hold back.


Blyerts och akvarell. Och pigmentliners till konturerna, såklart.

Hörrni, ni som fortfarande hänger kvar här - kan ni inte berätta någonting roligt? Berätta lite om er själva? Vilka är ni? Vart kommer ni ifrån? Vad lyssnar ni på för musik? Vad har ni för spännande sommarplaner? Mår ni bra?

123skjut.


Gjord med pigmentliners och akvarell.

Ni som hängt med ett tag vet att jag sällan skriver personliga saker här. Men för att ni ska förstå varför jag lyser med min frånvaro så kan jag säga att förra veckan var en utav de jobbigaste jag haft i hela mitt liv, och den här veckan lär inte bli bättre. Det är mycket som är väldigt påfrestande just nu, mycket känslor som flyger och väldigt många svåra tankar. Så, om uppdateringen blir mörk och dyster - då vet ni vad det beror på.

Hoppas att ni har det bra, i alla fall!
Kram!

It's.just.one.of.those.things.


Gjord med akvarell, promarkers och pigmentliners i olika storlekar.

Jag har fått ett par kommentarer som önskar en lite mer frekvent uppdatering, och jag har hemskt dåligt samvete för att det går så många dagar mellan inläggen. Men. Jag jobbar. Heltid. De illustrationer och teckningar och tavlor jag visar för er tar ganska lång tid att göra, och jag har inte hittat den perfekta balansen mellan jobb och blogg ännu. Tiden räcker liksom inte till. Hoppas att ni har förståelse för det.

Jag hoppas i alla fall att ni mår bra allesammans, att ni är rädda om er själva och att ni tar hand om varandra!

Det här med personlighet.


Gjord med akvarell, promarkers och pigmentliners i olika storlekar.

Jag hade skrivit ett långt inlägg om trångsynthet, respektlöshet och fördomsfulla åsikter. Om människor som vägrar ge andra människor en chans. Om de människor som tror att de är bättre än andra. Om människor som verkar vara helt befriade från empati och medkänsla. Om det fundamentala i att behandla andra som man själv vill bli behandlad.

Men. Jag strök det, och nöjer mig med att säga att karma är en jävligt mäktig sak.

Birdie,


Gjord med pigmentliners och akvarell.

Färgglada fåglar som kan prata skulle mycket väl kunna vara det häftigaste jag vet. Det måste ju vara störtomöjligt att vara på dåligt humör om man har en sådan kolossalt cool sak på axeln, eller vad säger ni?

Le coeur fou,


Gjord med akvarell och pigmentliners i olika storlekar. Bakgrunden är tillagd i Photoshop.

Hur är er påsk, fina ni? Gör ni någonting kul?

.....


Referensbilden jag använde mig utav föreställer den übersnygga modellen Sasha Pivovarova, och fotografen heter Mark Segal. Illustrationen är gjord med pigmentliners och akvarellfärger. Hoppas att ni gillar!

Motsatsen till allt som är bra

Imorse när jag gick till jobbet så värmde solen. Det gör den här onsdagen till en väldigt bra dag. Vissa dagar har bara en sådan där väldigt skön stämning. Idag är en sådan dag. Inbillar jag mig. Här är i alla fall någonting jag snabbgjorde för en liten stund sedan. Jag är, generellt sett, väldigt restriktiv med svordomar. Men. Här kändes det passande.

Den är, precis som vanligt, gjord med pigmentliners och akvarell.
Nu är det bäst att jag sätter igång och gör någonting vettigt. Hoppas att ni får en fantastisk dag!

The hunk,

Jag har målat i helgen. På en jättetavla. Det var väldigt länge sedan jag gjorde det, och jag kan inte minnas att det var så svårt sist. Eller ja, svårt och svårt - jag hade enorma problem med att verkligen använda mig av hela duken och göra motivet så stort som möjligt. Men! Det hela slutade väl och nu börjar den se ok ut. Det är en bit kvar, men ni får såklart se den när den är färdig. Nu ska jag börja på en lite mindre duk. Kul, kul, kul.


Gjord med pigmentliners och akvarell.

Det är rätt proportioner, men jag sabbade skuggningen lite. Satt i soffan, utan lampa, och då blir det inte alltid helt bra. Cry-Baby är en utav mina favoritfilmer, jag och min bästa kompis tittade på den typ en gång i veckan när vi var lite yngre. Har ni inte sett den så gör't!

Det här med döden. Typ.

Jag skrev ett monsterstycke om hur svårt jag har att hitta tid till tecknandet och om hur trött jag är på kvällarna, men slogs av hur jäkla negativt och tråkigt det lät så jag deletade skiten. Det kändes tokigt onödigt att dela med mig av något så ofattbart glädjelöst. Så, istället kan jag berätta att jag har fantastiskt roligt på jobbet just nu och att jag tycker om varendaste en utav er så gränslöst mycket. Jag har sagt det förr, men jag säger det igen - varje gång jag läser era kommentarer får jag en glädjebubbla i magen. På riktigt. Så. Himla. Fint! Tack!


Gjord med pigmentliners i olika storlekar, samt akvarell.

Hoppas att ni haft en magisk vecka!

Tema, känslor.


Gjord med pigmentliners i olika storlekar. Bakgrunden, samt texten, är tillagd i Photoshop.

Hoppas att ni har haft en fin helg!

Ferdi.


(klicka på bilden för större format). Gjord med pigmentliners, akvarell och akryl.

Jag har ingen aning om vad jag ska skriva. Det står helt stilla i huvudet. Det enda jag kan tänka på är att jag har sovmorgon imorgon och jisses vad skönt det ska bli.

Men hörrni. Det börjar bli dags för ett nytt blyertsprojekt, eller vad säger ni? Har ni några förslag på vem som ska porträtteras den här gången?

The peacock,

Strax före julen 2009 så gjorde jag en tavla till min bror och hans flickvän. Det föreställde en grafisk, detaljerad påfågel. Jag tror att storleken var 90x60. Men, hur som helst. En kollega tyckte hemsk mycket om den, och ville ha någonting liknande själv. Lätt som en plätt, tänkte jag och började planera upplägget. Hon ville ha den på papper, med lite färg. Såhär blev det.


(Klicka på bilden för större format). Gjord med pigmentliners i olika storlekar, akryl samt akvarell.

Detta är (förlåt!) bara ett foto av den, så det är inte en helt rättvis bild. Som alltid så är färgerna lite klarare, detaljerna lite skarpare och allting lite coolare i verkligheten.

Jag antar att detta faller under illustrations-kategorin, och jag måste erkänna att jag älskar'en. Den har tagit ganska lång tid att göra (massor med timmar utspridda över en treveckorsperiod), men den var värd varenda minut. Den är inte ofta man (jag) känner sig (mig) helt färdig eller nöjd med någonting, men det finns absolut ingenting jag skulle vilja ändra på den här. Nu håller jag tummarna för att hon kommer att tycka om den lika mycket. Det vore ju dock inte alltför hemskt om hon sade att hon inte vill ha den, för jag skulle inte bli sådär våldsamt jätteledsen om jag tvingades hänga upp den på en vägg här hemma.

Vad tycker ni? Är det för mycket detaljer, eller gillar ni den?

Dag sju.

Den sista illustrationen blev, lämpligt nog, den svåraste. Jag hittade ingen schysst bild att utgå ifrån, och om man inte vet exakt hur någon ser ut, ja, då får man ta till andra knep. Som att försöka apa efter sättet hon tecknar på. Det blev såklart inte spot on, men jag gillar ändå resultatet.


(klicka på bilden för större format) Gjord med rött bläck, samt fineliners i olika storlekar. Bagrunden är digitalt färglagd.

Om ni inte ser vem det är så kan jag avslöja att hon tycker mycket om djur, fåglar i synnerhet. Hon är fasansfullt vacker, läskigt duktig och så jäkla innovativ och driven att jag får ont i magen bara jag tänker på't. Hon är en mycket, mycket begåvad konstnär och hon lyckas ständigt med att göra saker som berör. På riktigt. Hon skapar saker med budskap och känslor och kraft, och mycket bättre än så kan man faktiskt inte bli. Dessutom verkar hon ha ett hjärta av guld. Pretty amazing, alltså.

Dag sex

Orsaken till varför jag inte lade upp någon illustration igår var att jag somnade. Tidigt. Mitt i finalen av Vem Vet Mest (jepp, jag vågar erkänna att jag tittar på‘t och älskar‘t), och det var så otroligt skönt. Ännu bättre kändes det att vakna klockan sju imorse, utvilad. Men. Jag ber, för säkerhets skull, om ursäkt för frånvaron.


Gjord med fineliners i olika storlekar, färgerna är digitalt tillagda.

Den här tjejen (kvinnan) är så fruktansvärt begåvad och duktig. Hon är inspirerande och vänlig och väldigt, väldigt jordnära. Hon har dessutom det coolaste bloggnamnet, vilket bara det är värt att hylla. För ett tag sedan skrev hon någonting som sitter fastetsat på mitt minne; operfekt personligt. En fras som jag tycker hemskt mycket om. Hon är alltså en klok person, tillika en otroligt fantastisk illustratör/designer.

Ser ni vem det är?

Dag fem.

Jag har haft en helvetesdag. Kan inte minnas när jag hade en så dålig dag sist. Det är antagligen därför jag är så katastrofalt missnöjd med denna. Jag var så ohyggligt otaggad när jag gjorde den att jag inte ens orkade skissa upp stödlinjer. Så alla fel och konstigheter med den här kan helt enkelt hänvisas till att det är ganska så förtvivlat svårt att sudda bläck. Ni behöver alltså inte påpeka att den är off. Jag vet det. Och där var jag färdig-gnälld.


Gjord med akvarell och fineliners i olika storlekar. Bakgrunden och läpparna är färglagda i Photoshop.

Det är så fruktansvärt, fruktansvärt roligt att läsa era kommentarer. För jag blir verkligen sinnessjukt glad. Man kan sannerligen förundras över hur många fina människor det faktiskt finns där ute. Kunde jag krama varenda en utav er så skulle jag göra det in a heartbeat. Hårt. Dagen känns inte alls lika jobbig och tråkig längre. Tack för det.

Och yes, det var Angelica Blick. Bra gissat. I am mucho impressed.

Just det. Kanske borde fråga om ni ser vem den här illustrationen ska föreställa?

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0