Det här med sagolikt vackra människor,

Ibland behöver man en paus, såsom den jag har tagit från blyertsteckningen. Det blir så himla mycket roligare när man väl kommer igång igen. Det här porträttet har nämligen varit otroligt trevligt att göra. Ingen stress, och ingen prestationsångest. Otroligt skönt. Och även om det inte fanns en chans i världen att jag skulle kunna göra den här fantastiska människan rättvisa, för hon är ju så makalöst vacker, så tycker jag att slutresultatet blev helt okej!


Kenza Zouiten. Gjord med blyertspennor i hårdhetsgraderna 4h-3B, näsduk och knådgummi. Klicka på bilden för större format.

Hoppas att ni gillar den (teckningen alltså), att ni mår bra och att ni är rädda om varandra!

Tisdagstråk

Vi var på Ikea i helgen. Jag ängslades inför det besöket hela veckan. Jag tycker nämligen inte särskilt mycket om det stället (speciellt inte när man är ostrategisk nog att lägga ett besök på en löningshelg). Faktum är att det är ett utav de värsta ställena jag vet. Men, det går inte så bra ihop med min fenomenala förmåga att ta sönder glas. Det stod två dricksglas kvar i skåpet, och det går ju liksom inte. Så, vi kom hem med drygt trettio nya glas och tar jag med tidigare erfarenheter i beräkningarna så borde det dröja sex månader innan vi måste åka dit igen.



Men, det var ju inte egentligen glasen jag ville berätta om (även om jag gav mig själv en ordentlig, och kärleksfull, klapp på axeln när vi kom hem), utan det nya porträttet. Det syns inte ännu vem det är, men jag slår mig i backen på att de allra flesta av er (för att inte säga varenda en) vet vem denna fantastiska människa är. Jag fotade den i lördags, så jag har hunnit längre än bilden nedan visar. Med lite tur får ni se det imorgon och jag är mighty pleased med hur det ser ut såhär långt.



Motsatsen till allt som är bra

Imorse när jag gick till jobbet så värmde solen. Det gör den här onsdagen till en väldigt bra dag. Vissa dagar har bara en sådan där väldigt skön stämning. Idag är en sådan dag. Inbillar jag mig. Här är i alla fall någonting jag snabbgjorde för en liten stund sedan. Jag är, generellt sett, väldigt restriktiv med svordomar. Men. Här kändes det passande.

Den är, precis som vanligt, gjord med pigmentliners och akvarell.
Nu är det bäst att jag sätter igång och gör någonting vettigt. Hoppas att ni får en fantastisk dag!

The hunk,

Jag har målat i helgen. På en jättetavla. Det var väldigt länge sedan jag gjorde det, och jag kan inte minnas att det var så svårt sist. Eller ja, svårt och svårt - jag hade enorma problem med att verkligen använda mig av hela duken och göra motivet så stort som möjligt. Men! Det hela slutade väl och nu börjar den se ok ut. Det är en bit kvar, men ni får såklart se den när den är färdig. Nu ska jag börja på en lite mindre duk. Kul, kul, kul.


Gjord med pigmentliners och akvarell.

Det är rätt proportioner, men jag sabbade skuggningen lite. Satt i soffan, utan lampa, och då blir det inte alltid helt bra. Cry-Baby är en utav mina favoritfilmer, jag och min bästa kompis tittade på den typ en gång i veckan när vi var lite yngre. Har ni inte sett den så gör't!

Det här med döden. Typ.

Jag skrev ett monsterstycke om hur svårt jag har att hitta tid till tecknandet och om hur trött jag är på kvällarna, men slogs av hur jäkla negativt och tråkigt det lät så jag deletade skiten. Det kändes tokigt onödigt att dela med mig av något så ofattbart glädjelöst. Så, istället kan jag berätta att jag har fantastiskt roligt på jobbet just nu och att jag tycker om varendaste en utav er så gränslöst mycket. Jag har sagt det förr, men jag säger det igen - varje gång jag läser era kommentarer får jag en glädjebubbla i magen. På riktigt. Så. Himla. Fint! Tack!


Gjord med pigmentliners i olika storlekar, samt akvarell.

Hoppas att ni haft en magisk vecka!

Tema, känslor.


Gjord med pigmentliners i olika storlekar. Bakgrunden, samt texten, är tillagd i Photoshop.

Hoppas att ni har haft en fin helg!

Ferdi.


(klicka på bilden för större format). Gjord med pigmentliners, akvarell och akryl.

Jag har ingen aning om vad jag ska skriva. Det står helt stilla i huvudet. Det enda jag kan tänka på är att jag har sovmorgon imorgon och jisses vad skönt det ska bli.

Men hörrni. Det börjar bli dags för ett nytt blyertsprojekt, eller vad säger ni? Har ni några förslag på vem som ska porträtteras den här gången?

The howl.

Allt tar längre tid än jag räknar med, och det kommer alltid massor av saker ivägen. Det låter fasligt negativt, men jag försäkrar er om att det är väldigt positivt. De saker som kommer ivägen är nämligen saker som är otroligt spännande. Jag vågar dock inte berätta riktigt vad ännu, men det är konstrelaterat och sjukt coolt. Märk väl ordvalet - sjukt coolt. Det är inte ett uttryck som jag slänger mig med i vanliga fall, men här räcker det knappt för att beskriva vad det är jag håller på med.





Det var inte helt lätt att fota den här. Det vad alldeles för mörkt, och det blev ett sådant fult blänk från lamporna i färgen. Jag ska försöka hinna ta ett bra och rättvist foto av den imorgon, innan jag säger hejdå till den och skickar iväg den till samma tjej som skulle ha påfågeln.

Förresten, ni som går i skolan - har/hade ni ett härligt sportlov?

Om hår och fobier,

Jag och mitt immunförsvar har inlett någon form av miserabel, och svårkämpad, dödskamp. Jag är tokförkyld för andra gången på en månad och om inte min näsa kastar in handduken snart, så kommer halsen att göra’t. Båda har fått ta ordentliga törnar de senaste veckorna. Men, jag har åtminstone sett till att jobba lite på min personliga utveckling, nu när mitt fysiska välmående är lite sådär.


En utav mina favoritbilder från i vintras.

Ni som hängt med ett tag vet att jag inte är sådär överdrivet jätteförtjust i att gå till frisören. Vissa är rädda för höjder eller spindlar eller vatten - jag tycker inte om att klippa mig. Jag har avskytt det ända sedan jag var liten, och bägaren rann liksom över när jag, 10 år gammal, bad om att få en cool page men istället fick en fruktansvärt ful pottfrisyr. Det är inte okej. Men, imorse när jag vaknade så insåg jag att det inte var hållbart längre. Varken håret eller situationen. Så, jag åkte till närmsta frisörsalong, hotade (nåja) mig till en tid, band fast mig själv i stolen och voilá - mitt hår är återigen rakt. Och dryga femton centimeter kortare. Tjoho.


Scaaary. (saxarna är gjorda med pigmentliners)


Ett misslyckat självporträtt (gjort med pigmentliners), och mitt nya hår. Kort, lättborstat och dreadsfritt.

Just nu sitter jag och jobbar lite. En ganska spännande lördagskväll. Vad jag håller på med får ni se imorgon, när det är färdigt.

Hoppas att ni har en magisk lördagskväll!

The peacock,

Strax före julen 2009 så gjorde jag en tavla till min bror och hans flickvän. Det föreställde en grafisk, detaljerad påfågel. Jag tror att storleken var 90x60. Men, hur som helst. En kollega tyckte hemsk mycket om den, och ville ha någonting liknande själv. Lätt som en plätt, tänkte jag och började planera upplägget. Hon ville ha den på papper, med lite färg. Såhär blev det.


(Klicka på bilden för större format). Gjord med pigmentliners i olika storlekar, akryl samt akvarell.

Detta är (förlåt!) bara ett foto av den, så det är inte en helt rättvis bild. Som alltid så är färgerna lite klarare, detaljerna lite skarpare och allting lite coolare i verkligheten.

Jag antar att detta faller under illustrations-kategorin, och jag måste erkänna att jag älskar'en. Den har tagit ganska lång tid att göra (massor med timmar utspridda över en treveckorsperiod), men den var värd varenda minut. Den är inte ofta man (jag) känner sig (mig) helt färdig eller nöjd med någonting, men det finns absolut ingenting jag skulle vilja ändra på den här. Nu håller jag tummarna för att hon kommer att tycka om den lika mycket. Det vore ju dock inte alltför hemskt om hon sade att hon inte vill ha den, för jag skulle inte bli sådär våldsamt jätteledsen om jag tvingades hänga upp den på en vägg här hemma.

Vad tycker ni? Är det för mycket detaljer, eller gillar ni den?

RSS 2.0