På repeat



Det här är nog det finaste jag lyssnar på just nu. Vänta bara tills 2:15, jag får gåshud varje gång jag hör det.

Norrland

Det var ett par stycken som tog illa vid sig av ett inlägg jag skrev för någon vecka sedan. Man kan såklart inte vara alla tillags precis hela tiden, men jag misstänker att det har skett ett par missförstånd. De flesta som blev upprörda blev nämligen upprörda för att jag uppenbarligen har någonting emot norrlänningar. Om man läser presentationen till höger så ser man att jag är född och uppvuxen i västerbotten. Jag är norrlänning to the bone, och även om jag inte vill bo här så kommer jag alltid att vara stolt över vart jag kommer ifrån. Man får ta det med en nypa salt. Allt jag skriver, skriver jag med glimten i ögat. Med det sagt tänkte jag visa lite vad man, eller i alla fall jag, har för mig häruppe.


Man kan mata de halvtama ankorna.


Man kan ta promenader med sin bror och hans flickvän när de är uppe på besök.


Man kan, om man får chansen, gå på bröllop.


Man kan jaga sin systerson i en lekpark.


Man kan gå på ännu ett bröllop, och föreviga brudparet i karikatyrer (jag gjorde dem i tusch och akvarell)


Man kan vara bröllopsfotograf och fånga gästerna mot en rätt schysst bakgrund.


Eller så kan man ta kvällspromenader i kvällssolen tillsammans med sin syster.

Norrland är sinnessjukt vackert, det kan man inte säga någonting om. Även om jag inte trivs i den stad jag är uppvuxen i så kommer jag aldrig att säga någonting om landskapet och naturen. Det norrländska landskapet är, i mina ögon, svårslaget. Det kommer nog alltid att finnas bitar man ogillar oavsett vart man befinner sig, men vart jag än är så kommer norrland alltid att vara hemma.


Peeeep

Jag tror inte att jag någonsin jobbat så hårt, och mycket, som jag gjort de senaste veckorna. Det är orsaken till varför jag varit lite off här på bloggen. Just nu har jag två saker som tar upp all min tid. Den ena sysselsättningen är ett “riktigt” jobb, och den andra orsaken är faktiskt konstrelaterad. Jag har inte velat berätta någonting om det eftersom jag inte riktigt varit säker på när, eller om, det kommer att bli färdigt. Men, det börjar se ljust ut och ni kommer att få se vad det är om någon vecka. Det ska bli väldigt, väldigt roligt att höra vad ni tycker! Så, håll ut lite till och sedan lovar jag att allt kommer att återgå till det normala.

Förresten så fick jag ett förslag (tack, Alexandra) att skicka in en illustration till t-shirtstore. Det skulle ju vara väldigt roligt att ha någonting man gjort på en tröja. Frågan är bara vad.




Skulle några av dessa funka, eller ska jag göra en helt ny? Vad skulle ni, i sådana fall, vilja ha på en t-shirt? Orkar ni, så kom med massor av förslag!

&f'låt, jag ska svara på alla frågor ikväll! Promise!


Bad,

Hej, hörrni!

Tänkte bara meddela att jag lever. Har haft lite problem med internetuppkopplingen hemma, och det ser inte ut att lösa sig än på ett tag. Jag börjar nästan tro att fördomarna som finns gentemot norrland, och norrlänningar, är sanna. Men bara nästan.

Hoppas att ni har en fantastiskt strålande sommar.
Och - ni är väl rädda om er i värmen?


Kram!

update: fick två kommentarer som sade att jag inte vet någonting om norrland, och att jag hackade lite för mycket. MEN, jag är född och uppvuxen i västerbotten (bott här i 22 år) så jo, jag vet en hel del om norrland och hur norrlänningar fungerar eftersom jag är en själv :)

Nothanks,

Jag har jättesvårt för den här fullast vinner-mentaliteten. Trots att jag svurit på att aldrig befinna mig på ställen där öl är hårdvaluta, så fann jag mig själv omringad av femhundra aspackade norrlänningar igår. Det blev väldigt tydligt väldigt fort att de här ställena inte är för mig. Eller för någon annan som har fler än fyra hjärnceller kvar.



Jag kände mig taskig och tråkig som inte umgåtts med mina vänner på ett tag, och ett dåligt samvete kan få en att göra de konstigaste sakerna. Såhär i efterhand var det inte värt det, jag hann prata med personen jag gick dit för att träffa i ungefär trettio sekunder. Men, jag lärde mig i alla fall någonting - stå aldrig bakom en full, tjugoårig man. Jag visste redan innan att det inte skulle bli minnesvärt, men det blev bra mycket värre än så.

- Mina skor vattnades med öl.
- En ung, tung pojke ramlade på mig och mina fötter. Nu är jag tre blånaglar, och ett halt ben, rikare.
- En vän blev bestulen på sin iphone.
- Jag blev kramad av tjugo personer jag inte känner.
- Samtliga tjugo personer gav mig scars for life i form av dofter jag aldrig mer vill känna.
- Jag bevittnade ett slagsmål.
- Jag hörde tvåhundra berusade människor skrika “OX’N OX’N” i extas.
- Jag blev knuffad och inträngd i ett hörn.

Jag var där i fyrtio minuter.

Att vara tvungen att förklara, och försvara, varför man inte dricker alkohol är svårsmält och lite ironiskt. Jag må låta bitter och cynisk men om detta är någons idé om en rolig kväll, då vill jag definitivt inte vara med.


Hostattack

 


Idag ska jag på bröllop, och jag är så gruvligt nervös för att jag ska få en monsterhostattack i kyrkan. Sov tre timmar inatt, resterande timmar spenderades med att hosta. Så, jag måste nog ila iväg och köpa hostmedicin. Är det någon som har ett bra förslag på något, förutom noskapin, som faktiskt fungerar?


Gisele Bundchen

Att vara nöjd med någonting som man gjort brukar ofta kännas fel. Men, jag beslöt mig för att ignorera alla fel och istället vara tillfreds med både mig själv, och det här porträttet. Den här bilden har legat i min inspirationsmapp hur länge som helst, men jag har aldrig vågat mig på den. Mössan är, teknikmässigt sett, något av det svåraste (och roligaste) jag någonsin gjort, men jag tycker att den känns precis sådär mjuk som en stickad mössa ska göra.



Den tog ett tag att göra, men den var värd varenda sekund. Hoppas att det inte låter alltför anspråksfullt nu, men det här är ett utav mina allra stoltaste teckningsögonblick. Det är sådant här som gör att det fortfarande är roligt att teckna, efter alla dessa år. De ögonblick då man inser att man utvecklas, att man blir bättre och mer erfaren, är de ögonblick som gör att det är värt allt slit. När man lyckas med någonting som man inte trodde att man kunde, då spelar alla de där misstagen inte längre någon roll.

Jag använde mig av pennor i hårdhetsgraderna 4H-2H, HB, B, 2B och 4B. Ett knådgummi, en stompfer och grafitpulver. Mössans mjukhet kommer från massvis av suddande och skuggande och suddande igen. Flickan på bilden ska föreställa Gisele Bundchen, och originalbilden hittar ni här.


Har ni sett?

Jag trillade på riktigt av stolen när jag såg denna. Ropade på pappa och kände mig som ett barn på julafton. Tjejen som har gjort denna är en fantastiskt fin människa, och jag är så galet glad att jag liksom inte vet vad jag ska säga.



Det är så fint, så fint att jag nästan inte vet vart jag ska ta vägen. Klicka här så kommer ni till den duktiga Alexandra som har gjort det här porträttet. Jag kommer att leva på det i flera veckor. Det känns väldigt skumt att någon faktiskt ritar av mig. Skumt men fruktansvärt smickrande. Tusen tack!

Imorgon ska ni få se vad det blev av WIP:en ni såg igår. Den har bara några få timmars jobb kvar, och det ska bli väldigt roligt att visa den. Så, titta in imorgon och säg vad ni tycker!

Cold WIP

Förlåt, förlåt, förlåt för att jag varit så himla off de senaste dagarna. Jag drog på mig en riktig monsterförkylning som, lämpligt nog, satte sig i halsen. Jag har en riktigt farlig whiskey-röst, och Golfarn vill inte prata med mig i telefon för att han tycker att jag låter precis som Sanna Bråding. Kul!



Mellan förkylning och jobb har jag inte hunnit göra så mycket annat än det här. Jag har varit fruktansvärt nitisk med denna, och det ni ser på bilden har tagit typ 10 timmar att göra. Referensbilden till denna teckning har legat i en inspirationsmapp väldigt länge, men jag har alltid dragit mig för att göra någonting av den eftersom den har känts lite som mitt Mount Everest.

Idag ska jag ha picknick i solen tillsammans med världens bästa Crook.
Vad ni än har för planer, så hoppas jag att ni får en fantastisk dag!


Fredag,

Jag har haft en så himla fin dag idag. Det är lamt att försöka förmedla den i ord, eller ens bilder, men jag ger det ett försök. Tänk er den här finheten, fast gånger tiotusen.



Kasta stenar i vattnet är typ det roligaste som finns när man är två, eller 22, år. 



Vi åkte båt, och trots att klockan var närmare 18.00 så var det jättevarmt!



Sedan hälsade vi på väldigt fina människor. Ni ser en utav dem i bakgrunden.



Det bjussades på saft och jordgubbar och bullar och nötter. I bakgrunden åktes det massor med vattenskidor.



Aaron försökte ta sig upp på gungorna, men han hade inte längden inne.



Sedan åkte vi hem med samma båt som vi åkte dit med. Väldigt mysigt!

Imorgon ska jag jobba precis hela dagen, från förmiddag till sen kväll, så nu ska jag försöka sova.

Har ni haft en fin fredag?


RSS 2.0